♥ Fascinerande tågpersonligheter & spåniga kraschlandningar ♥

Över vårt lilla radhus råder just nu en stillsamhet som är svår att sätta ord på. Sparven har somnat efter en mysig sjukdag hemma med mamma Mia, eftersom hon lät som en rosslande kaffebryggare när hon vaknade i morse... Men efter att ha sett "På rymmen med Pippi Långstrump" sju gånger och "Tjorven & Skrållan" en halv gång (för hon ville faktiskt se "Pippi idället" och stängde helt sonika av TV´n när hon var less på Skrållans rymmande) så är hon faktiskt mindre hostig ikväll än hon var i morse... Så jag hoppas på en natt med sömn för oss båda. Eftersom pappa Martin är bortrest den här veckan så behöver vi tanka energi när vi kan. Sån energi som man bara får om man lyckas sova en hel natt utan avbrott...

Men med lite perspektiv på det jag just skrev så undrar jag när paret Columbus i USA - som nyligen fick sexlingar - får sova en hel natt nästa gång? ;)

(Bild & info har jag snappat upp hos någon på Facebook)

Hur som helst... TV´n är avstängd en liten stund till. Men klockan nio börjar CSI New York och det missar jag inte. Vattenkokaren har bubblat klart med mitt tevatten och snart piper mikron för att tala om att min vaniljbulle är upptinad. Det är egentid när det är som allra bäst...

(Bilden är tagen ur min gamla blogg,

där jag tyvärr missat berätta var jag hittat den från början...)

Jag har visserligen fått en helt annan form av egentid varje dag i och med mitt nya jobb. I nästan tre timmar... Tid då jag har möjlighet att läsa, sms:a eller prata med vänner & familj i telefon, titta på folk och fascineras över deras klädval eller mat- & sminkvanor... På tåget. Jag har nämligen ca 1½ timmes enkel resa till jobbet på mornarna & kvällarna i form av buss, tåg, tunnelbana & promenad.

Jag kan inte låta bli att fascineras av de unga tjejerna som kommer in i tåget, nyvakna med håret på ända, sätter sig ner, plockar fram den enorma sminkväskan och börjar sminka sig. Varje morgon hoppas jag att jag slipper sitta bredvid en sådan sminkare, för det resulterar alltid i att jag själv sitter på halva min stol eftersom hon behöver platsen för sin väska och sina armbågar...

Lilla hjärtat, vilket bekymmer du slipper i att inte behöva sminka ditt söta ansikte varje dag ♥

Men allvarligt? Vad är det med folk som äter på tåget? Och vad har människor för frukostvanor egentligen?! Jag hade svårt att koncentrera mig på min underbara feelgood-bok häromdagen, då en tjej satt mitt emot mig och knastrade i sig ett helt rör med chips och sköljde ner dem med en stor flaska Cola. Till frukost... En torsdag... Ja, alla är vi olika. Själv vill jag gärna ha min smörgås, min kopp te med honung i och ett glas juice. Hemma i köket. Då är jag nöjd...

Sparven tycker om det mesta men det finns inte mycket som slår fika med någon god bulle... Jag förstår inte varifrån hon har fått det? ;)

Hur som helst... Min bästa tid är nu. När det är lugnt och tyst och jag får en stund för mig själv... Förlåt förlåt min fina make - jag älskar dig och saknar dig ♥ - men ibland är det sååå skönt när det är helt tyst hemma. Till och med kaninen har förstått att han inte ska föra oväsen för stunden. Det är något slags tyst samförstånd mellan honom och mig. Nu sover äntligen den söta lilla terroristen med blonda tofsar - då är det dags för egentid.

Det är inte lätt att vara kanin ibland, när Sparven får för sig att hon vill ha en blå kanin istället för en svart och börjar jaga honom med färgpennor...

Han kan också behöva lite stillsamhet, vår stackars lilla Remi... Han fick dessutom ett högst oväntat besök i sin trygga bur idag, i form av en kraschlandande Sparv som försökte sig på att klättra upp ovanpå... Det gick faktiskt bra för båda inblandade parter men de var rätt chockade båda två. Det var tyvärr inte riktigt läge för mamma Mia att ta fram kameran just då, det hade annars varit lite roligt att föreviga den illtjutande Sparven, som låg raklång i kaninburen med burspån och hö i håret & munnen...

Jag fick ta en bild på Sparven i trappan ikväll innan hon gick och la sig... Konversationen löd:

- "Gumman, vad ska jag hälsa till pappa?"

- "Edila rabbla på aminen" (Elina ramla på kaninen)

Som sagt... En lugn stund behövs en sån här kväll. Nu är min bulle färdig. Dags för CSI.

Kramelurer
Mia