♥ Motsträvig avkoppling & sänkta ribbor ♥

Efter en hel del motsträvan från min sida så blev det ändå till slut så att doktorn gav mig lite ledigt från jobbet. Jag har länge sagt: "Nej, inte sjukskrivning, jag behöver jobbet att fokusera på..." Men till slut rann bägaren över. Jag kunde inte fokusera på jobbet längre. Hjärnan gick på högvarv, hjärtat slog alldeles för fort, huvudvärken och musklernas ständiga anspänning blev olidlig, jag började tänka riktigt stressade och plågsamma tankar samt var ständigt ledsen med fruktansvärt låg toleransnivå. Stressymtomen och panikångesten tog över helt - i alla situationer - och jag orkade till slut ingenting...

Nu har jag varit hemma i en vecka och jag bestämde mig ganska snabbt för att tänka bort alla ”måsten” under tiden som jag är sjukskriven. Jag ska istället försöka göra tre saker per dag (utöver att försöka koppla av och vila så mycket som möjligt). Tanken är att varje dag göra:

1.    Ett vettigt göromål – inte en massa måsten.

2.    Något som jag normalt brukar le åt, som jag tycker är roligt

och får mig att tänka på annat...

3.    Gå en promenad.

Hittills har jag lyckats med mina tre dagliga målsättningar väldigt bra. Jag struntar i om kläderna inte blir tvättade en dag eller om disken står kvar på köksbänken.. För min enda vettiga syssla skulle vara att gå till brevlådan eller köpa diskmedel just den dagen. Jag har vädret att tacka för att jag orkar ta mig ut på mina promenader, att jag kopplar av i trädgården eller bara sitter under parasollet på altanen. Min dotter, min man, min familj och mina vänner hjälper mig att le & tänka på annat.

♥

Jag har tunga stunder, riktigt jobbiga anfall av ångest, men de är färre nu än för en vecka sedan. Stressymtomen hänger kvar och jag har svårt att le och känna mig glad. Men jag har åtminstone blivit mer medveten om att försöka sänka axlarna från huvudet och slappna av i kroppen. Att dessutom lära mig att sänka ambitionsnivån, lägga ribban lite lägre, det var den absolut första åtgärden.

Jag fortsätter att vara hemma och pyssla om mig själv & min hälsa i några dagar till, innan det är dags för uppföljning hos läkaren på måndag. Vi får helt enkelt se om det räcker med 14 dagars reparation av trasig Mia...

Kramelurer

Mia